Tidningen Skriva har en novelltävling med temat frihet så jag började fundera på vad frihet är. Som oftast när jag skriver börjar jag med ett ord. Frihet kommer från det latinska ordet libertas vilket betyder bland annat icke-slav, med medborgarnas rättigheter, människor som inte är underordnade en auktoritet.
Hår och hatt i kyrkan
Libertas är frihetens gudinna i är i romersk mytologi. Från början mest sinnets frihet men med tiden lades borgerlig och politisk frihet till. Gudinnan avbildades med en huva eller hatt som är tecknet för frihet från träldom. Så att bära hatt är ett tecken på frihet. Är det därför seden för män att ta av sig hatten i kyrkan kommit till? Att visa att Gud härskar över oss och således inte är fria? Fast det gäller ju inte kvinnor som ska täcka sitt hår då det anses erotiskt och i kyrkan ska man tänka på andliga saker. Jesus avbilas alltid med långt hår. Varför är kvinnans hår mer erotiskt?
Till och från
Frihet är något väldigt personligt och verkar tolkas väldigt olika. Jag vore ju inte jag om jag inte utgick från ordet frihet och dess synonymer som till exempel självständighet och oberoende. Det finns olika sorters frihet: viseringsfrihet, fördomsfrihet och skattefrihet. Och givetvis frihet från något: från ansvar, från illusioner eller från påverkan. Och så givetvis frihet för något: drogfrihet, rörelsefrihet, gästfrihet. Motsatsord är sånt som förtryck, tvång och krav.
Att leva utan förtryck och tvång är vi i Sverige ganska priviligierade med. Åtminstone de flesta av oss. Vi har en stor frihet att göra vad vi vill och säga vad vi vill. En av våra fyra grundlagar – regeringsformen – skyddar de av våra mest grundläggande friheter som kallas absoluta rättigheter. Till exempel religionsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet. Samt allemansrätten och upphovsrätten. Regeringsformen reglerar hur landet ska styras och av vem. Den ger oss också skydd från dödsstraff och tortyr, att som svenska medborgare inte kunna tas ifrån medborgarskapet eller utvisas och skyddar oss från diskriminering. Åtminstone borde den det.
Liten inforuta
Våra grundlagar är fyra:
- Regeringsformen som säger hur Sverige ska styras och där ingår skydd för alla fri- och rättigheter.
- Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och ger också rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar.
- Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet.
- Successionsordningen är mindre intressant men anger vem som kan bli kung eller drottning i Sverige.
Wikipedia ger ingen större hjälp:
Det finns ingen tydlig och oomtvistad definition av frihet
Jo men tack. Wikipedia säger dock att Frihet är ett socialt, politiskt och metafysiskt begrepp. Socialt alltså vår relation med andra människor. Politiskt bland annat våra friheter att säga, tro och förflytta oss som vi vill. Metafysiskt alltså mer själsligt, handlar om att kunna fatta självständiga beslut och förmågan att välja. Allt det täcks upp ganska bra i FN:s konventioner.
En annan wikisida uppger att ”frihet generellt sett är en term som anger möjligheten till handling eller rörelse”. Möjlighet alltså val. Återigen dessa val.
Frågat på facebook
När jag ställde frågan på Facebook, om vad frihet är för dig, fick jag övervägande svar som rör individuella rättigheter vilket make sense. Mina vänner på FB är människor med mycket erfarenhet av livet. Något som gjorde mig lite dyster är att några av de sakerna de svarade är fri- och rättigheter som borde vara självklara men som inte alltid är det:
Att kunna styra sin tid själv.
Att ha nycklar till min dörr och kunna gå ut och in när jag vill.
Att själv ha sista ordet när det gäller mig själv
Att själv få välja
Att slippa välja.
Att kunna vara den man är utan att bli dömd utifrån normer som är knäppa.
Frihet kan vara att slippa ansvar.
Att andas fritt!
Att umgås med dem jag tycker om och att lämna dem jag inte trivs med utanför mitt liv.
Förenta nationerna
Frihet nämns i många av FN:s artiklar om mänskliga rättigheter. Maken svarade mig när jag frågar om vad frihet innebär ”Du får väl plugga filosofi i sex år”. Men nä. Det är inget jag har vare sig tid eller lust till. Varför ska frihet vara så krångligt? Så många gånger som lagen, FN, konventioner, fakultativa protokoll och stadgar hänvisar till våra friheter och att vi ska respektera dem, borde det vara enklare än så.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna skapades av FN 1948 efter andra världskrigets hemskheter och en förhoppning att det inte skulle ske igen. Sedan dess har ett antal konventioner tillkommit:
- konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1971)
- konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976)
- konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1972)
- Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1980)
- Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1985)
- Konvention om barnets rättigheter (1990)
- Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2009)
Årtal inom parentes är när Sverige antingen ratificerade konventionen eller när den trädde i kraft. Två konventioner som Sverige inte antagit är konventionen om migrantarbetares rättigheter och konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden.
sju av nio
Sverige har sålunda ratificerat sju av de nio konventionerna. Att ratificera innebär att regeringen beslutar sig att binda staten till den internationella överenskommelsen och ser över så den nationella lagstiftningen inte motsäger något i överenskommelsen. Det vill säga att vi i Sverige ska anpassa vår lag så konventionen ingår i vår lag.
frihet Till eller från
Frihet kan ses från två perspektiv: frihet TILL något och frihet FRÅN något. Enligt Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna har vi rätt till frihet FRÅN fruktan och nöd, vilket är en negativ frihet. Vi har också rätt till frihet enligt artikel 2, utan diskriminering, vilket kan vara både positiv och negativ frihet. Artiklar som 3 och 9 betonar att vi har rätt till liv, personlig säkerhet och att inte bli godtyckligt berövade vår frihet. Detta är frihet FRÅN något. Artikel 18 och 19 nämner tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet, vilket ger en hint om vad frihet kan innebära. Vi har också rätt att delta i möten och föreningar eller att avstå från det enligt artikel 20. För mer information kan du besöka www.FN.se.
Vad är samvetsfrihet?
Enligt en (obskyr) organisation på nätet betyder Samvetsfrihet rätten att inte behöva utföra handlingar som strider mot ens samvete och övertygelse. För mig och förmodligen de flesta svenskar, har samvetsfrihet kommit att handla om rätten till abort. Ingen svensk sjukvårdsinrättning har rätt att neka mig det. Det är en frihet jag har att välja om jag vill föda ett barn eller inte. Den rätten (eller friheten?) borde vara okränkbar. Men det är enligt FN faktiskt inte friheten att neka någon rätten till abort. Hu nu blev det många omskrivningar.
Så, jag har frihet att utöva min religion men inte rätt att vägra utföra abort även om jag anser att det strider mot min religiösa övertygelse som jag har rätt till. Har vi då samvetsfrihet i Sverige? Samma organisation som ovan hävdar också att ”Samvetsfrihet är en grundläggande frihet i demokratier” och att Sverige sticker ut som vägrar låta vårdpersonal vägra utföra vissa vårdgrejor för att det strider mot deras samvete 1.
EU:s konventioner och stadgar
EU-konventionen om de grundläggande rättigheterna har liknande bestämmelser som FN:s artikel 18 om tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. EU-konventionens artikel 9 betonar att friheten att utöva sin tro eller religion begränsas av lagstiftningen och andra personers rättigheter. Sverige ratificerade EU-konventionen 1952, men den blev inte inkorporerad i svensk lag förrän på 1990-talet. Sverige är lite slöa!
Utöver EU-konventionen finns EU-stadgan, som inte är samma sak och inte heller är lag i Sverige trots att vi har ratificerat den. Förvirrande jag vet. EU-stadgan har också en artikel 10 som liknar FN:s mänskliga men med ett tillägg om rätten till vapenvägran.
vapenvägrande polis
Enligt EU-stadgan har jag rätt att inte bära vapen, vilket väl jag förmodat främst gäller vid militärtjänst eller värnplikt. Jag minns dock en polis som vägrade bära vapen på grund av samvetsfrihet, innan EU-stadgan kom till. Det verkar vara upp till arbetsgivarens godtycke. Det är dock märkligt att en barnmorska (oftast en kvinna) inte får agera enligt sin samvetsfrihet medan en polis (oftast en man) får göra det. Om många poliser hade vägrat bära vapen kanske arbetsgivaren hade agerat på samma sätt som regionerna gjorde med barnmorskorna. I allmänhet verkar personer som söker till polisen ha en positiv inställning till vapen. Jag personligen hade inga problem med det och det är något jag saknar med det jobbet.
Funktionsrättskonventionen
Så till den senaste konventionen Sverige har ratificerat. År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Några år senare ratificerade Sverige den och sedan 2009 är Sverige juridiskt bunden av konventionen. Men den har inte blivit lag ännu. Det vill säga Sveriges regeringar har valt att inte inkorporera den i vår lagstiftning. Det tog 30 år för Sverige att föra in barnkonventionen som lag. Hur lång tid ska funkiskonventionen ta?
Kort säger konventionen att vi med funktionsnedsättning ska ha rätten att få bestämma över våra egna liv och staten ska vidta åtgärder, det vill säga aktivt uppfylla rättigheterna. Detta innebär exempelvis att staten är skyldig att införa system som möjliggör ett oberoende liv i samhället. Men Sverige har svårt att leva upp till det och exemplen är många där Sverige misslyckas. FN har kritiserat oss flera gånger för bristerna.
Många med funktionsnedsättningar lever i fattigdom. Personer med psykisk sjukdom löper mycket större risk än andra att också drabbas av fysisk sjukdom och dör i genomsnitt 15 till 20 år tidigare än andra. Många fastnar i daglig verksamhet och med dagens bantning och privatisering av arbetsförmedlingen gör det inte lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Här finns möjlighet till förbättring om man säger så.
Jag vill frihet för vem?
En annan som traskar in och vill definiera begreppet frihet är Foodora. De vill förknippas med frihet med orden ”För att jag vill”.
”Vi vill trycka på sakerna vi som människor gör bara för att de känns rätt. Sakerna vi gör bara för att vi vill, inte för att det finns en tydlig anledning. Vi tror att vi ibland inte gör saker som får oss att må bra på riktigt, de enkla sakerna i livet, för att vi skuldbelägger oss själva. Vi sticker ut hakan och påstår att Foodora är lika med frihet, säger Mika Messa marketing director på Foodora.
En kan ju fundera på om de även införlivar budets och kökspersonalens frihet?
Me and Bobby McGee
Så till sist men inte minst:
Freedom’s just another word for nothin’ left to lose
Nothin’, don’t mean nothin’, honey, if it ain’t free, no no
Yeah, feelin’ good was easy, Lord, when he sang the blues
You know feelin’ good was good enough for me
Good enough for me and my Bobby McGee
Originalet Me and my Bobby McGee skrevs av 1969 av Kris Kristofferson och Fred Foster 1969. Inspirationen till låten hette Barbara McKee men kallades Bobbie. Hon var sekreterare i samma byggnad som den amerikanska skivproducenten Fred Foster. Kris Kristofferson tog sig lite konstnärliga friheter och ändrade till Bobby McGee. Den framfördes dock först av Roger Miller innan Kris Kristofferson släppte den på en singel. Men bäst hågkommen är väl Janis Joplins version från 1971.
Freedom’s just another word for nothin’ left to lose,
And nothin’ ain’t worth nothin’ but it’s free,
Feelin’ good was easy, lord, when bobby sang the blues,
And buddy, that was good enough for me,
Good enough for me and my bobby McGee.
Faktisk släpptes den efter hennes alltför tidiga död. Hon tog sig också lite friheter och gjorde Bobby till en man. Andra som spelat in den är Johnny Cash, Grateful Dead, Dolly Parton och Bill Haley.
PÅ SVENSKA
På svenska har vi faktisk hela fyra olika versioner. Först med Lalla Hansson 1971 (på sitt debutalbum som heter Upp till Ragvaldsträsk, består av amerikanska poplåtar med svensk text):
Frihet är ett lustigt ord som täcker ingenting
Ingenting är värt nåt men är fritt
Va ihop var enkelt då när Anna sjöng en blues
Skönt och lätt för oss Anna och mej
Cornelis Vreeswijk gjorde en egen översättning 1974:
Är man fri, så är man fri och inget mer med det
Frihet kostar allt du har, min vän
Mönstra på en båt igen, sen får du vällan se
Hoppas att du får en bra kapten
Bra för dig och bra för Bosse Lidén
Och Alf Robertsson 1983 men han ”pratade” texten som bara han kunde göra:
Friheten är ju vara svår att nå
när stålarna är få
Och ingenting är värt någonting just då
Men så skymtar solen fram nångång och livet ler ett litet tag
Och på ett eller annat sätt så passerar än en dag
och allt på grund av en sång
Och givetvis vår egen svenska Janis Joplin – Caroline Af Ugglas 2007:
Frihet är bara ett annat ord för att ingenting ha kvar
Inget, jag säger ingenting att förlora
Att må bra var ingen konst älskad utav dig
Men att må bra är inte lätt för mig, nej, nej
Inte lätt för mig här utan dig
Att vara jämgammal med låten har inneburit att den på sätt och vis präglat mitt liv. Den säger rätt mycket om vad jag anser om frihet. Och ganska mycket är överstämmande med vad Kris Kristofferson sa i en intervju:
It definitely expressed the double-edged sword that freedom is.
You may be free but it can be painful to be that free.
SÅ…
Frihet verkar sammanfattningsvis handla om att inte vara slav och därför ha rätt att välja. En psykolog sa till mig när jag gick i terapi hos henne att ”du måste ingenting utom dö och att välja”. Så länge jag har val har jag frihet. Men som någon av mina vänner på FB uttryckte det – frihet är även att slippa välja.
Novelltävlingen
Jag frågade chatopenAI om uppslag och jag har skrivit ett utkast till novell. Jag vet inte om den är så bra och dessutom alldeles för lång. Novellen får vara max 6 000 tecken och jag kom upp i långt mer än så. Fast jag vet inte om jag ens vill vinna. Fem vinnare ska framföra sina noveller från scen under något som kallas Novellfest. Samtidigt som jag givetvis vill bli uppmärksammad för något jag skrivit är jag skitskraj för att vinna och faktiskt bli uppmärksammad. Och stå på scen och läsa högt ur något jag skrivit som är så personligt är mer än skrämmande.
Jag har ju förvisso friheten att välja om jag ska skriva klart den och skicka in eller helt enkelt strunta i det. Är jag fri om jag låter min rädsla styra min val? Jag behöver en skrivar-hatt.
Tack till Nicke, Titti, Sara, Anna och Libbe och ert engagemang på FB
1 givetvis håller jag inte med om det och ingen människa med lite vett borde